Juridik för lärare och för lärarens trygghet och självkänsla
Få lärare har juridik i sin utbildning. När man kommer ut i praktiken är det ett behov att veta något om skolans juridik för att kunna klara ut sin roll och hur man ska göra när det blir rörigt. Lagar och normer är ju viktiga strukturer som ger ramar för skolarbetet. Att inte veta något alls, skapar otrygghet i röriga och konfliktfyllda situationer.
Okunskapen leder också till diskussioner om skolans tandlöshet. Lärare upplever att skolan inte har makt att hålla ordning, vilket är fel. Skolan har mycket makt, men det kräver kompetens att kunna använda den. Inte ens alla rektorer kan lagarna.
Här kommer en orientering om lagarna som påverkar arbetet i skolan. Det kan möjligen leda till att man kan läsa skollagen med behållning och på sikt känna sig trygg i vad man har att hålla sig till.
Vi kan dela in lagar och regler i olika nivåer eller valörer. Man kan inte på en lägre nivå skapa regler som bryter mot lagar på en högre nivå. Om krockar sker, vilket det alltid kommer att göra, gäller alltid den högre nivån framför den lägre. Rektor kan inte göra ordningsregler eller andra rutiner som strider mot lag. Inte heller kommunen kan besluta om regler som strider mot lag. Det är inte sällan som det krockar.
Ungefär så här ser det ut om man skulle göra en hierarki:
- internationell rätt som barnkonvention eller EU-lagstiftning
- grundlagar för riket
- lagar för skolan och andra lagar
- förordningar
- råd och anvisningar från bl.a. tillsynsmyndigheter
- kommunala mål, reglementen, anvisningar
- skolans eget regelverk i form av lokala mål, ordningsregler osv
Det är inte så enkelt att känna till alla internationella lagar och överenskommelser men å andra sidan ser alla myndigheter till att vår egen lagstiftning ändras i takt med att man gör överenskommelser på internationell nivå. Kan man de egna lagarna som harmonierar med övergripande lagar, klarar man sig bra med det.
Innan vi kommer till specifik skollagstiftning så behöver vi veta att det finns många andra lagar som styr skolan som en offentlig verksamhet.
Texterna är enkla och lätta att läsa. Varje ord är betydelsebärande och därför är också lagtexterna lätta att läsa, men svåra att förstå. Lagstiftaren har tänkt igenom varje ord som finns i texten. Det finns inga överflödiga ord som bara finns för utfyllnad utan varje ord står där av en anledning som lagstiftaren haft.
Om vi pratar om skola finns också en tillsynsmyndighet, Skolinspektionen, som i tillsynsbeslut kan rikta kritik mot huvudmannen för skolan om man missuppfattat något och hanterat det fel.
Läroplanen är också en lag för skolan liksom kursplanerna. En skola kan inte ändra på det som är fastställt i läroplan, men kan göra tolkningar på olika sätt. Även här får man stå för sin tolkning som kan visa sig fel i en prövning i efterhand.
Det egna regelverket i kommunen skall hålla sig inom ramarna för rikets lagar. Det är inte ovanligt att kommunens eget regelverk ibland strider mot lagar. I skolinspektionens tillsyn visar det sig att man nästan alltid bryter mot en del regler som inte alltid är lätta att tolka. Å andra sidan gör man vad man tror är rätt. Om det vid tillsyn konstateras att man gör fel så rättar man det. Konstigare är det inte. Sedan kan det vara så att man gör fel i stora eller små frågor. Att göra upprepade fel i grundläggande frågor är definitivt förenat med skam för huvudmannen och ingenting man kan skryta med.
Skolans regelverk skall hållas inom alla andra lagar och regler. Man behöver inte upprepa vad som redan gäller utan där lutar man sig lagar som redan finns Ett exempel är att brottsbalken redan förbjuder misshandel och förolämpningar eller förtal. Det behöver inte stå i skolans regler att man inte får slåss eller kalla varandra för hora. Det är redan förbjudet i brottsbalken och kan polisanmälas. Skolans ordningsregler skall visa hur eleverna skall bete sig i matsalen eller klassrummet inom ramen för alla andra lagar som redan finns.
Den läraren som läser in sig på lagar och förordningar, kommer att känna en trygghet och ett stöd i regelverket för det dagliga arbetet. Framförallt i mötet med elever och föräldrar, men även kollegor och andra inom skolvärlden. Det går att tycka om mycket men ofta när man är oense i frågor börjar det inte med vad man tycker utan vad lagen säger om vilka ramar man ska hålla sig inom. Först efter att veta det kan man tolka och tycka och göra egna bedömningar som är professionella.
Skollagen:
Nuvarande skollag heter Skollag 2010:800 (klicka på länk) och går att hitta på riskdagen.se.
Du kan också hitta den på en annan länk: Skollag (2010:800) | Lagen.nu
Här finns också rättsfall och vägledande texter.
På båda webbplatserna kan man navigera med länkar till olika kapitel med hänvisningar. Kapitelstrukturen är ganska enkel. Först kommer lagar som gäller för alla skolformer och efter det vad som gäller specifikt för olika skolformer. Om du arbetar i grundskola, så gäller de inledande kapitlen 1-7, och grundskola är kapitel 9, efter förskola, 8.
Skolförordningen
Skolförordningen är lag som följer av skollagen med bestämmelser om schema, läsårsförläggning och betygsättning. Här kan man också hitta senare förordningar om distansundervisning. Skolförordningen har en liknande struktur som skollagen.
Skolförordning (2011:185) | Lagen.nu
Läroplan för grundskolan
Läroplanen Lgr11, för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Notera att den avser tre skolformer. Just detta brukar vara ett formell kritik när man skriver anvisningar om den egna verksamheten, att om man måste ange någonstans att de avser alla skolformer som finns på skolenheten. Har man grundsärskola i sin verksamhet, måste man lägga till det också.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 - Skolverket
Läroplanen innehåller övergripande mål som är lika
Allmänna råd
Råden är just råd, men bör följas såvida man inte kan visa att man på andra sätt uppfyller lagar och förordningar. Om det kommer till en prövning efter exempelvis en anmälan, kan prövningen avse om man följt råden eller om man på andra sätt uppfyllt lagar.