Ledarskap, det låter enkelt men man måste öva när man vet tills man kan!

Vi vet att forskning visar att utbildningen blir bättre, ju bättre läraren utövar ett klassrumsledarskap. Det är ofta enkelt att visa på vad ett ledarskap är för den som inte kan, men därmed sagt inte lätt att kunna göra slag i saken.

Att veta om, är inte detsamma som att kunna göra.

Att besluta om vad man ska göra i nästa sekund, och en lektion består i 3000 sekunder, beror av att man kan välja mellan olika handlingsalternativ. Men kan man besluta att göra något man inte vet eller kan? Möjligen kan man besluta sig för att pröva något man vet men ännu inte kan, och öva sig i att utföra det nya man vet, tills man kan.

Men precis som när man slår en bearnaise så kan det skära sig. Även för mästerkocken. Men sannolikheten för att det går bra är högre om man vet och övat tills man kan.

I Skolenkäten (inspektionen) kan man se att elever ger lägre värden för studiero än för att de trivs och klarar studierna i skolan. Vi ska pröva och se om du genom detta skulle kunna pröva att göra något du får veta här, och öva på egen hand i klassen tills du ser att du kan och ökar din färdighet i att sänka ljudnivån.

Bara att kunna få ner elevernas ljudnivå kan vara svårt. Ofta gör läraren det genom att överrösta eleverna med att säga ”tyst” eller hyssja. Det blir tyst en kortare stund men snart är man tillbaka. I helklassundervisning är det lätt att eleverna talar i mun på varandra och försöker överrösta den som pratar för att höras. Ofta är man som lärare del i problemet genom att man omedvetet förstärker problemet. Det är bra för är man del i problemet kan man göra något åt det. Genom att förändra det man gör går det att lösa.

Gör så här:

Diskutera med eleverna om studiero. Hur tyst behöver det vara för att kunna koncentrera sig och arbeta enskilt i klassrummet. Ibland tänker barnen knäpptyst när man säger studiero. Knäpptyst är inte möjligt om man ska jobba tillsammans i grupper, men en möjlighet när alla jobbar enskilt. Pröva ”knäpptyst” med eleverna genom att säga att alla ska vara helt tysta i en minut. Lyssna gemensamt till tystnaden. Om man behöver hjälp eller ska röra sig i klassrummet, gå på toa eller hämta något eller fråga en kamrat eller läraren om hjälp, hur ska man göra. Smyga, viska, röra sig så tyst som möjligt utan att slamra.

Ibland är det någon elev som vill gå emot strömmen när man prövar detta och antagligen så vet du vem som kanske kan komma att göra det. Det går att prata med vederbörande innan och göra ett avtal att han inte spelar pajas under detta pass. Det går också att avtala att han/hon inte är med just för att arbeta med klassen utan störningar. Den eleven som gör så, testar dig som ledare och måste besvaras i sin provokation. Om hen inte vill, så låt hen vara utanför klassrummet medan du jobbar med detta i klassen. Det är helt enligt skollagen att visa ut en elev* som inte följer din uppmaning att rätta sig efter anvisningarna och stör de andras studiero. Om eleven inte kan göra detta enkla, är det sannolikt att inget annat fungerar heller, så det spelar ingen roll just då. Eleven kommer inte att samarbeta med dig och klassen. Det finns ingen självklar rätt att få vara med trots att man busar.

Om ni har prövat med klassen framgångsrikt att vara knäpptysta i en minut, så har alla en gemensam bild av hur det är när man är knäpptyst. Prova med att låta en elev gå och göra något i klassrummet och gå tillbaka att sätta sig. Be dem att ta fram och plocka undan saker så som man gör under arbetet. Pröva med att viska till varandra utan att det hörs/störs.

Vad alla nu ser är ett önskvärt tillstånd, hur det är när alla försöker vara ”knäpptysta”

Nu ska det övas in i arbete. Tala om att kommande lektion ska vara arbete i ”knäpptyst” tillstånd. Berätta också vad de ska göra för uppgift och anpassa uppgiften så att det är en enkel uppgift som alla klarar ganska enkelt på den givna tiden.

När eleverna kommer till nästa lektion samlar du dem (vilket de vet) utanför klassrummet. Lågmält talar du om för dem att ni nu ska pröva att arbeta när alla är ”knäpptysta”, innan de går in i det tysta rummet. Om nu det skulle vara så att det går lite för högljutt till när de går in är det enkelt att samla dem igen utanför och göra om. Här gäller det att vara seriös och visa att det ju är för deras egen skulle och för att ni ska pröva om detta gör att arbetet blir bättre och effektivare.

Som lärare nu i det tysta rummet smyger du själv som du vill att eleverna ska göra. Om någon inte klarar kan du gå fram och viska till den det berör för att påminna. Planen innan är ju att alla ska klara detta och om du misstänker att någon inte gör det ska ha avtalat en strategi för att efterleva detta.

Efter halva lektionen när alla är klara med sin uppgift kan man utvärdera hur det gick. Vad tyckte eleverna. Var det tillräckligt tyst? Arbetade de effektivare? Var alla seriösa eller var det någon som larvade sig?

Efter detta borde det vara ganska enkelt att gå vidare med nästan ”knäpptyst” när man arbetar i grupper men talar lågmält. Kan man på detta sätt träna in olika lägen som klassen kan ha beroende på hur man arbetar, går det också att gemensamt i en stor grupp växla mellan dessa lägen när eleverna också tränat. Du har ju nu också tränat på hur du gör för att skapa arbetsro i en lågmäld miljö.

Detta borde de flesta lärare klara med sina klasser, anpassat till elevernas ålder. Man kan göra det enklare ju äldre och mer mogna eleverna är. Men man ska inte underskatta övningens betydelse. Ibland blir det lite som om det vore larvigt med äldre elever men samtidigt svårt att öva och få tyst. Då måste man öva. Varje situation som inte fungerar går att backa till ett enklare läge.

Som lärare fokuserar man mycket på innehållet i en lektion. Vad vi gör här är att vi tränar arbetsformen/proceduren. Det kan tyckas enkelt men det är det inte. Man måste öva även det. Elevernas/gruppens faktiska färdighet visar var man behöver börja träningen.

Att det blir rörigt på en lektion beror ofta att det är för svårt. Att då börja prata om vad eleverna INTE ska göra genom förbud, gör det inte enklare. Vad vi gör här är att vi börjar med ett påbud, vad vi vill att eleverna ska göra och förstärka det och öva tills de vet och kan. Samtidigt övar du som lärare också ditt eget ledarskap när du över gruppen!

När du över detta med din klass behöver du fokusera på detta främst. Innehållet kan med fördel vara enklare. Det kan du också säga till eleverna och få med dem i övningen att ni väntar med att göra detta med ett svårare innehåll tills ni ser att det fungerar.

Bara i början det att alla kan vara knäpptysta i en minut visar ju att gruppen har en förmåga. Från det bygger man upp en högre grad av förmåga tills den sitter.

Hur gick det?

·        * Nar man visar ut en elev från återstoden av en lektion måste detta dokumenteras. Borde finnas en rutin på skolan. Finns den inte, skriv ett enkelt meddelande till vårdnadshavaren om varför eleven visats ut med ”läskvitto”. Spara detta som dokument tillsammans med dina andra. Bra underlag för samtal med vårdnadshavare.