Jag har tidigare varit lärare i 15 år och 30 år som rektor.
Jag har sedan jag blev rektor, frågat lärarpraktikanter om vad de lärt om ledarskap och andra områden som kan kopplas till ledarskapsverktyg. Svaret har ofta varit att man läst en bok eller att man inte lärt något alls.
Det är helt galet att det är på det sättet. I alla år då jag sett lärare vara verksamma i klassrum så är det de som inte haft ledarskapets verktyg som däckat. Många har kunnat sina ämnen väl och planerat bra lektioner, men utan ledarskapets verktyg står man sig slätt. I synnerhet i dagens skola där både elever och föräldrar ska kunna ”lägga sig i” eller vara delaktiga som det också kan beskrivas.
Det var inte så mycket bättre tidigare när jag gick lärarutbildningen. Det mesta om ledarskap var något man fick lära sig själv. Det kallades att gå genom ”ekluten” efter praktikchocken. Inte så rätt då heller utan även då en brist. Men idag en katastrof med alla intressenter som ska vara med i processen plus att alla är väldigt måna om just sin individ/elev. Förr fanns inte på kartan att man skulle vara med så mycket som idag. Det ställer onekligen högre krav plus en massa annat som kommit till.
Jag började själv att läsa organisationsteori i slutet av 80-talet och såg att en klass kunde betraktas som en organisation i miniatyr. Det gick att pröva olika strategier i en klass och eleverna reagerade nästan i samma stund. Då började mina funderingar om ledarskap och organisation och jag har fortsatt under mina egna ledarstudier att se paralleller till ledarskapet i klassrummet. Alla teorier om ledarskap jag läste, kunde direkt tillämpas i klassrummet.
Organisation och ledarskap hänger ihop. Så som man uppfattar sin organisation, så kan den också påverkas med ledarskap. Och ju mer man lär sig om olika sätt att uppfatta en organisation, desto fler verktyg. De flesta lärare är duktiga i ledarskap praktiskt. Men del flesta saknar språk för att prata om sitt vetande och de skulle alla kunna utveckla sina ledarstrategier, framförallt för att spara på sig själva och sin tid, och vårda sitt verktyg lite bättre – den egna personen. Den far ibland lite illa i delaktighetsträsket där alla ska in och peta, och behandlas inte alltid med den respekt som borde finnas. Men man märker att de som kan, också bättre kan hävda sin egen ”sfär”. Synd bara att det sker individuellt och inte som kollektiv och som ett led i en professionalisering av yrket. Men det är ju lite det jag hoppas på.
Hemsidan kom till för att jag ville dela med mig av mina erfarenheter, och på det sättet bidra till att minska den brist jag ser av ledarskapskompetens i klassrummen. En skola kommer aldrig att vara bättre än sina lärare. Av den anledningen är utvecklingen av lärarna den viktigaste enskilda faktorn för att skapa en bättre skola.
Jag heter Stefan Frohm och bor i Södertälje där jag började min lärarbana, och sedan fortsatt som skolledare i andra kommuner söder om huvudstaden. Nu har jag gått i pension och har en egen firma för att när lusten faller på och behov finns, ta uppdrag och jobba med det jag tycker att jag lärt mig om skolan.
Om du vill ge återkoppling eller ställa frågor är du välkommen att göra det, genom kontaktformuläret på hemsidan eller mail direkt,
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.