Classroom Management

  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size
Ledarskapet i klassrummet

Ledarskap och proaktiv specialpedagogik enligt Lgr11

Skicka sidan

Ledarskap och proaktiv specialpedagogik enligt Lgr11

Man kan i grunden se specialpedagogik ur två perspektiv. Att i efterhand reparera en undervisning som misslyckats, eller att i förväg stödja utformningen av en undervisning som lyckas för flertalet elever. Båda två kan samexistera i en skola men i nya skollagen sägs att elevhälsan främst skall arbeta förebyggande. Under kunskapsmålen i läroplanens del 2 står att läraren skall anpassa undervisningen till eleven. I valet av två perspektiv finns därmed anvisat var tonvikten skall ligga.

Läraren kan alltså inte välja att planera en undervisning som redan på förhand exkluderar flera elever i gruppen. Alla skall vara inkluderade redan på planeringsstadiet. Specialpedagogen finns då i egenskap av elevhälsa som stöd för att hjälpa till med utmaningen att skapa en planering som omfattar alla.

Egentligen är det inte konstigt. All verksamhet som är föremål för kvalitetsarbete handlar om att göra rätt från början. Det kostar lika mycket att göra fel som att göra rätt, men det kostar än mer att göra om rätt. Det är helt enkelt en självbevarelsedrift att göra rätt sak rätt från början.

Läs mer...
 

Vad är en professionell lärare?

Skicka sidan

Vad är en professionell lärare?

Ett professionellt yrke byggs upp av flera beståndsdelar. Jag tror att forskningen är enig om att det åtminstone handlar om:

  • kunskapsgrunden för att kunna utöva yrket och ett yrkesspråk som gör att man inom yrket kan förstå varandra i professionella frågor
  • graden av kollektiv autonomi för utövarna
  • förekomst av en antagen och accepterad etik för utövarna av yrket
  • certifiering eller kontroll över vem som kan utöva yrket

 

Mats Ekholm skrev om detta i en bok som gavs ut av Lärarförbundet under 90-talet i samband med ny läroplan och nytt avtal för lärare med inriktning på att understödja professionaliseringen.

På de flesta punkterna nådde läraryrket inte så långt.

 

Läs mer...
 

Introduktion till möblering av ett klassrum

Skicka sidan

Introduktion till möblering av ett klassrum

Jag har flera gånger varit med om att bygga om skolor och i planeringsarbetet har det varit en ständig kamp om vad som skall vara styrande för hela byggnationen. Det finns moden i allt vilket vi inte minst ser i hur våra skolhus ser ut i olika tider, liksom hur klassrummen skall möbleras.

Utgångspunkten för planering av skolhus kan vara olika. En del skolor byggs som arbetslagsindelade enheter eller avdelningar sammanbundna av ett allrum, torg, gemensamma lokaler eller liknande. Andra byggs "traditionellt" med klassrum och specialsalar. Antalet varianter är otaliga men ändå ganska begränsade på ett sätt.

Till syvende och sist är skolorna organiserade i undervisningsgrupper som i de flesta fall handlar om ca 20-30 elever. Om inte annat så styr skolpengens ekonomi åt det hållet. En undervisningsgrupp förfogar över en lokal där eleverna skall arbeta i helklass, grupp eller enskild. Det är grunden för rummets möblering.

Intressant är då hur man möblerar ett klassrum för dessa tre olika arbetsformer.

  • Helklassundervisning
  • Grupparbete
  • Enskild arbete
Läs mer...
 

Teorier om kunskap som grund för gemensam undervisningsplanering

Skicka sidan

Teorier om kunskap som grund för gemensam undervisningsplanering

I en annan artikel (Vad är kunskap?) har jag försökt göra en ansats till en mer sammansatt kunskapsuppfattning genom att utgå från Platon och Aristoteles. I den artikeln valde jag att utgå ifrån de gamla grekerna. Steget är inte långt till moderna uppfattningar om kunskap. Här tänkte jag börja i en uppdelning i perspektiv mellan katalog, analog och dialog kunskap. Jag har mött begreppen som de presenterats av Lars-Owe Dahlgren från Linköpings universitet och Lars Naeslund från Lärarhögskolan i Stockholm.

Min grundtanke är att vi i skolan bör ha en någorlunda gemensam uppfattning om vad det är som skall göras. En fabrik som tillverkar något brukar inrikta sig på att beskriva, planera, producera och kontrollera det som skall tillverkas. Allt för att tillverkningen skall vara så effektiv och rationell som möjligt. Om man inte gjorde det skulle fler produkter i tillverkningen behöva kasseras för att de inte passar in med det som skall tillverkas.

Läs mer...
 

1a. Introduktion till steg för att "sätta" en klass som inte fungerar

Skicka sidan

1. Introduktion

Här kommer några enkla grunder att arbeta med för att kunna "sätta" en klass. När man nu gör det enkelt för sig så är det inte alltid så enkelt. Ibland gör man också saker som fungerar utan att egentligen veta vad det är man gör som leder till att förändringar sker.

I andra artiklar här försöker jag beskriva olika sätt att uppfatta en klass för att öppna ögonen för olika perspektiv. Syftet är att genom eftertanke och att tänka efter före, se till att man kan styra mot det man vill skall hända. Om inte klassen fungerar bra.är det antagligen så att eleverna styr utan att vilja ta ansvar för ordningen. I de flesta fall har man då ingen hjälp av eleverna utan de förväntar sig att klassens chef, dvs du som lärare, skall bli "strängare" och lösa problemet. Det innebär att du måste ta kommandot och leda klassen ur dessa svårigheter.

Läs mer...
 


JPAGE_CURRENT_OF_TOTAL

Sök på CM

Vem är uppkopplad

Vi har 68 besökare online