Ny lärare i skolan

När du kommer som nybakad lärare från utbildningen och kommer ut i "verkligheten" kommer du att stöta på ett antal problem. Summan av alla dessa problem kallas ibland att gå igenom "ekluten", "praktikchock" och mycket annat. Kontentan av alla benämningar handlar om att kunna tillämpa sina kunskaper i praktiken och hitta sin roll.

Här följer några råd om vad du bör koncentrera dig på. Naturligtvis är alla artiklar på denna plats viktig kunskap. En del i grunden för denna webbplats handlar om att de flesta lärare inte är utbildade i ledarskap, vilket jag ser som den viktigaste kunskapen för att överhuvudtaget kunna få lugn och arbetsro i klassrummen man verkar. Men just denna artikel handlar om att mer övergripande se hur man kan arbeta för att komma in i arbetet.

Tyvärr är det en del som inte finner sig tillrätta, och kanske till och med lämnar yrket. En annan fara är att fastna i ett sätt att arbeta som fungerar, men som inte är så bra i längden. Många lärare arbetar på ett tidskrävande och självförbrännande sätt vilket ger svårigheter i längden.

När en nybakad lärare väl funnit ett sätt att arbeta som fungerar är också risken att man fastnar för att man är känslig för förändringar. Om det var väldigt jobbigt i början, vill man kanske hålla fast i det man prövat och visar sig fungera. Men man vill inte tillbaka till osäkerheten man mötte under början av sin bana. Därför är man kanske heller inte så öppen för förändringar eftersom varje förändring i början, när man skall tillämpa den i sin egen vardag, innebär en oro och osäkerhet och kan dessutom kännas kaotisk innan man hittar sitt eget sätt att arbeta. Här gäller det att ha tid över och inte lägga allt tid på vardagstragglande. Om man redan från början ser till att ha tid för sin egen utveckling så att inte allt går till att stå och kopiera, finns buffert för att arbeta med sin egen livslånga utveckling.

Under utbildningen har du haft många olika lärare som undervisat i olika ämnen. Vad jag ser hos de nyutbildade lärarna jag möter när de kommer ut på skolan, är att dessa kunskaper inte utgörs av en helhet, utan är fragment som den nyanställde läraren skall plocka samman till en fungerande helhet.

Min första tanke är att tiden inte kommer att räcka till. Under utbildningen har man fokuserat på att hålla en lektion, med betoningen på EN lektion. Oavsett hur skolan är organiserad och längden för elevernas arbetspass hamnar man plötsligt i att ha många lektioner under en hel vecka. Om varje lektion skall förberedas på det sätt man gjort under utbildningen, kommer tiden inte att räcka till. Man måste fånga hur man planerar och genomför hela arbetsveckan inom sina ramar för arbetstiden, och även har tid för reflektion på helheten om man skall orka i längden. Det är en resa i sitt tänkande att gå från lektion till lektion, till att tänka i Läsår, perioder, veckor och dagar. Det är att börja från andra änden och utifrån tillgången på tid, lägga en lagom ambitionsnivå som ger tid över. Börjar man med en lektion i taget, kan summan av alla lektioner man skall genomföra bli mer än den tid man faktiskt har till sitt förfogande. När sedan söndagarna går åt till veckans planering, kan det bli något som mer och mer inkräktar på privatlivet. Medan man är ung och utan barn, kanske det inte spelar så stor roll, men sedan när barnen dimper ner och privatlivet fylls av andra roller, att vara förälder, partner, aktiv i en förening osv, kanske yrkesrollen rasar i konflikt med det privata.

Mitt första och viktigaste råd är därför att bestämma över din tid. Är du ambitiös och vill ägna mycket tid åt arbetet i början, så är det helt ok. Men du måste kunna kontrollera det och inte sitta med vardagliga rutiner på fritiden. Att ta hem rättningsarbete och liknande är inte ok. I så fall skall det vara arbete som handlar om din egen utveckling eller anknyter till det. Vardagstragglet skall kunna hanteras inom arbetstiden med god marginal. Om man sedan under en period när privatlivet dominerar, så är det ingen stor grej att för en längre eller kortare tid släpa utvecklingsarbetet och enbart "förvalta" vardagen.

Din första uppgift blir därför att hitta tidsbalansen i arbetet. Varje vecka har du 45 timmar till ditt förfogande. Om vi sätter ramen till att vara på arbetsplatsen högst 40 timmar och maximalt arbeta hemma 5 timmar i veckan så är det maximum för att kunna hantera arbetsveckan och dessutom ha tid över för funderingar om var du står och vad du gör. Om du använder mer tid än så så skall "övertiden" bara vara eget utvecklingsarbete som inte vardagen är beroende av, eller som krävs för att veckan skall rulla. Det egna utvecklingsarbetet på "övertiden" skall dessutom kännas roligt och spännande, som att det finns en längtan att göra det. Kanske till och med att du hellre gör en sådan sak än att roa sig med en TV-såpa eller vad du nu vill roa dig med.

Jag utgår också ifrån att du inte har utbildning i ledarskap. Du kan ha praktisk erfarenhet av annat du gjort i livet, men du har inte fördjupat dig i dina kunskaper på ett sådant sätt att du kan uttrycka eller verbalisera vad det är du gör.

Att lära sig ledarskapet i klassrummet är det viktigaste du skall börja med. Och det första en ledare skall göra är att hantera sin tid och bestämma över den. Om man blir ett offer för tiden är det helt enkelt kört. Det blir tiden och allt som bestämmer över en själv snarare än tvärtom.

Alltså, som ledare för eleverna måste du styra över hur du disponerar din tid. Ser du till att få tid över till din egen utveckling, så kommer du att kunna hantera alla andra problem du hamnar i. Får du ont om tid kommer du att slukas av vardagen.

Från forskning om livet i ett klassrum, visas att läraren styrs väldigt mycket av sina elever. Läraren kan fatta många beslut under en lektion. Men de flesta beslut kan vara att reagera på det eleven gör. Det betyder ju att det egentligen är eleverna som styr läraren och inte tvärtom.

Min rekommendation är därför att försöka ta det motsatta steget och börja med en enkel och övergripande planering som du med så lite arbete som möjligt kan få att rulla i det dagliga livet från måndag till fredag. Sedan när det är gjort, kan du försöka utveckla arbetet i mer komplicerade former. Grundkravet är att arbetet ryms inom arbetstiden.

Tänk på följande grunder för att kunna etablera en bra tidsbalans:

1.      Gör en enkel läsårsplanering utifrån skolans mål för skolåret eller årskursen som beskriver målen eller innehållet. Dela in läsåret i perioder gör utveckla planeringen därefter med en tydlig start och avslutning för varje period där du ser vad du hunnit.

2.      Gör en planering för varje period där du vecka för vecka hinner med genomförandeplaneringen. Gör den så enkel som möjligt och upprepa invanda rutiner och arbetsformer som eleverna förstår och enkelt kan komma igång med under varje arbetspass.

3.      Introducera inte nya arbetssätt innan du har arbetet i balans utan upprepa invanda arbetsformer och följ det mönstret tills det sitter. Hellre för enkelt än för svårt. Lägg dig hellre på en lägre ambitionsnivå än en högre tills du ser att vardagen rullar utan enorma tidsinsatser i form av förberedelser. Var även vaksam på hur arbetspassen med eleverna fungerar. Om för mycket tid går åt för att sätta igång eleverna har du hamnat fel. Förenkla tills du ser att de kommer igång omedelbart utan alltför mycket hjälp och stöd.

4.      Anpassa arbetsformer till den utrustning och de läromedel som finns tillgängliga i klassrummen där du arbetar. Ju mer saker du skall ha med, desto mer beroende blir du av att allt fungerar och att allt finns på plats. Ju mindre annat du behöver ha med, desto enklare blir det. Kom ihåg att en del lärare skall gå från en plats till en annan med bara några minuters mellanrum och kanske stöter på elever eller kollegor som vill något. Ju mer som skall hinnas med på denna korta tid redan på planeringsstadiet, desto mer ris för egen rygg.

5.      Under varje pass är det eleverna som skall vara i arbete så mycket som möjligt, och läraren så litet som möjligt. Du skall alltså med minimal arbetsinsats sätta eleverna i arbete så långt det går. Eleverna skall vänja sig vid att du kräver arbete, koncentration och resultat, och att det upprepas dag för dag. Inte tvärtom att de sitter passiva och att det är du som arbetar så mycket som möjligt. Om det är du som har tid över under varje pass kan du betrakta det som händer och få tid att hantera problem som uppstår. Om det är tvärtom du som arbetar hela tiden och eleverna som har tid över, blir det tvärtom eleverna som har mycket tid att lösa sina problem.

6.      Glöm inte att i tidsplaneringen ha med konferenser, tid för samtal med kollegor, vilopauser, kontakter med föräldrar, egen administration som kopiering, inköp, hålla ordning på material m.m.

7.      Ordning i klassrummet skall så långt det är möjligt läggas på eleverna. Dela upp ansvar för att hålla ordning i skåp och lådor, stolar och bänkar eller bord och se till att eleverna har tid under arbetspassen för att innan de tar rast, plocka ordning. Du själv skall inte behöva göra annat än att hålla ordning på dina egna saker.

8.      Bygg relationer med eleverna du ansvarar för. Se till att ha tid för att prata med eleverna under raster och luncher. Om du har rastvakt är det att slå två flugor i en smäll att söka dina elever och prata med dem under en promenad runt skolan eller var de nu befinner sig. Att sitta och äta med dem är ett ypperligt tillfälle att samtala om deras intressen, syn på skolan och lärarna, kamraterna och livet i allmänhet. Ju mer du grundar för goda samtalsrelationer, desto mer respekt möter du i klassrummet. Du har i det utrustats med två öron och en mun för att du skall lyssna dubbelt så mycket som du pratar. Om de får prata, känner de sig lyssnade på och du lär känna dem, individ för individ. Elever är mycket kloka, men kan inte alltid så enkelt uttrycka sin klokskap. Lär man sig lyssna, kan några få elevers sammantagna bild vara mer rättvisande än alla arbetsplaner, kvalitetsredovisningar och annan dokumentation om skolan i sin helhet.

9.      Resevera tid för samtal med föräldrarna och koncentrera dig på de föräldrar vars elever du inte har goda relationer med. Det du oftast förleds att göra är det motsatta. Du har mest kontakter med de som alltid kommer och hör av sig, medan du får sämst kontakt med de som inte kommer. Här tar du klasslistan och prickar av alla elever till du har bra relationer med alla. Har du föräldrarna med dig, har du oftast eleverna också.

10.   Och håll koll på tiden! Allt detta skall du kunna hantera med vänster hand inom ramen för din arbetstid.

Om du sedan skall fördjupa dig i artiklar här, så rekommenderar jag de som handlar om ordning och tidsplanering till att börja med. Läs också mer om struktur och relationer.