Classroom Management

  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size

Lärarens ledarskap, introduktion

Skicka sidan

Lärarens ledarskap i klassrummet

Läraren har flera "ben" att stå på i form av kunskaper till grund för sitt yrkesutövande.

  • Kunskap om ämnen
  • Kunskap om hur ämnet lärs ut och lärs in
  • Kunskap om att leda och organisera verksamheten i klassrummet

I lärarutbildningen är de två första kompetenserna tydligare än den sista. Jag har under många års arbete i skolan konsekvent och systematiskt frågat praktikanter såväl som nya lärare om vad de lärt om ledarskap och ledarskapets verktyg. I bästa fall har de läst en bok om ledarskap och möjligen prövat olika former för samtal i rollspel och kanske läst en bok. Jag tror att bristen på utbildning i ledarskap är en av anledningarna till att många av dagens problem som lärare brottas med. Brist på tid, oordning i klassrummet, känsla av otillräcklighet, svårigheter att möta starka föräldrar, svårigheter att hantera stora grupper m.m.

Samtidigt kan jag se framgångsrika lärare som tillägnat sig kunskapen att leda elevernas arbete i klassrummet och som lärt sig det under den inledande svåra tiden i "verkligheten". Det är inte alltid som man kan verbalisera det man gör, men man har en känsla för vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det kallas ibland för den tysta kunskapen eller hantverket. Jag begriper inte varför den skall vara tyst. Jag tror att det just för att den är tyst som läraryrket sjunker i status. Kan den göras synlig och åtkomlig för de som ännu inte lärt sig den, tror jag att alla har att vinna. Men vad består den i?

Det finns flera källor till kunskap.

Det finns forskning inom det som kallas för Classroom Management (fortsättningsvis benämnd CM), inte så mycket i svensk text, desto mer på engelska. Gör en slagning på nätet och du kommer att hitta massor! CM är ledarskap anpassat till skolan som miljö, klassrummets management.

Det finns också "vanlig" management, alltså forskning om ledarskap generellt. Jag anser att all sådan litteratur är tillämpligt i klassrummet eftersom klassrummet kan ses som en organisation i miniatyr. Det var så jag själv började utforska ledarskap som lärare, innan jag blev skolledare. Jag provade det jag läste om i klassrummet och har senare funnit att det också går snabbt att göra förändringar, att barn reagerar snabbare på "management" i klassrummet än vad vusna gör i en organisation, exempelvis en skola.

Ordet management kommer från hästdressyr. I manegen dresserades hästar. Ofta är management liktydigt med ledning och ledarskap. Jag gör en åtskillnad mellan ledarskap och chefsskap. Att vara chef är att inneha en position. Att vara ledare är att ha en relation till en medarbetare. Många chefer har inga medarbetare utan snarare "motarbetare" och är därför inte ledare. Samma sak gäller för lärare som har elever som kan vara mot eller med. Är de mot har de inte inordnat sig i klassrummet under lärarens ledarskap och då har läraren inte erövrat ledarskapet.

Det finns olika vägar att erövra ledarskapet. Ingen väg vill jag betrakta som rätt eller fel, det handlar mer om att veta vad man vill och välja en strategi som passar just det man vill utifrån villkoren om råder i den givna situationen. Att bara ha en strategi eller ett bestämt koncept gör att man förr eller senare hamnar i en situation man inte kan hantera. Att ha många strategier gör en bättre rustad att både se och bedöma hur villkoren ser ut, såväl som att hantera dessa och nå dit man vill.

Inom vanlig management eller organisationsteori kan man börja med att se organisationer med olika glasögon eller perspektiv:

 

  • Struktur
  • Relation
  • Kultur
  • Makt

 

 

 

Att se klassrummet som strukturer ger ledaren verktyg som att planera tid, uppgifter, möblering, grupper, stoff och mycket annat. En läsårsplanering av stoffet som bryts ner i kortare perioder för att resultera i mål för varje lektion och former för uppföljning av resultat när man genomfört det man planerat. Mål och uppföljning är struktur. Även hur möblerna står, hur eleverna sitter i klassrummet och hur läraren rör sig kan planeras och det ger olika resultat, som också kan utvärderas. Jag återkommer till att fördjupa mig litet i strukturperspektivets verktyg. Detta perspektiv känns antagligen inte obekant men det finns delar av det som är mer bekanta och andra som kanske är okända, saker som man inte direkt har med sig i den dagligt intuitiva. Vi återkommer till det.

 

 

Klassrummet kan också vara en röra av relationer. Om läraren och eleverna tillsammans är 25 personer kan antalet möjliga relationer (en till en)  blir 300. Är man 30 blir antalet relationer 435. Som du märker ökar antalet relationer drastiskt. Med två personer blir det bara en relation. Med tre blir det tre. Fyra ger 6. 5 ger 10 och så ökar det ganska häftigt vilket man också ser tydligt när man gör ett diagram på det. Men det handlar inte bara om kvantitet i relationer utan även kvalitet. Utvecklingssamtal och att bry sig om och ge feed-back handlar om att skapa bra relationer så att de som arbetar tillsammans trivs och har roligt tillsammans och därmed presterar bättre. Att utveckla det sociala livet i klassrummet.

Kulturperspektiv handlar om hur man utan att tänka efter, uppträder och skapar traditioner i klassrummet. Är klassrummet ett "helgat" och "respekterat" rum för lärande, eller är det som om det inte är skillnad mellan korridor och klassrum? Hur börjar och slutar lektionerna när man möts och skiljs åt? Vilka historier finns om klassen/gruppen och hur vårdas dessa mytiska berättelser. Är de värstingarna på skolan eller bästa klassen och hur uppfattas de av andra på skolan. Hur uppträder läraren på "scenen" i klassrummet och finns det symbolhandlingar i att ta på eller av kepsen? Man ser här inte till handlingarna i sig utan hur de tolkas till sin innebörd och betydelse. Alla är nog intuitivt medvetna om att handlingar har en symbolisk innebörd. Men jag tror inte att alla är medvetna om hur man kan använda symbolhandlingar som verktyg för att befästa sitt ledarskap. Om det skall vi fördjupa oss mer.

Makt pratar vi inte så ofta om. Vi brukar mer tala om delaktighet eller medinflytande. Att vara del i något eller att ha ett inflytande innebär dock att någon utövar makt som påverkar någon annan. Någon gång läste jag att en lärare fattar många beslut under en lektion, men det är inte alltid av egen kraft utan mer som reaktioner på elevernas beteende. Det finns kunskap om hur makt kan befästas på olika sätt och det handlar inte bara om straff och belöningar utan även om hur man kan få en lektion att handla om det man vill och inte låta sig vilseledas av några elever som försöker störa. Makt kan missbrukas, men det kan ju all kunskap, och det kan vi också fördjupa oss i.

Dessa olika perspektiv glider ibland in i varandra och de kan vara svåra att hålla isär. Det gör inte så mycket för det handlar inte om rätt eller fel, utan mer om att försöka se saker ur olika vinklar och perspektiv. Ju fler desto bättre. Om man försöker integrera olika perspektiv så har man antagligen redan kommit en god bit på väg.

Ett annat sätt att se på ledaskap är just det som anpassats till skola under CM. Här talar man mer om olika områden för planering.

Man kan planera:

  • Grupperingar
  • Kontroll
  • Individualisering
  • Motivation

Lärarens planering är kittet som binder dessa fält samman till en verksamhet.

Grupperingar handlar om att man kan arbeta i helklass, i större eller mindre grupper, par, eller var och en för sig. När man gör det kan man delas in i grupper på olika grunder, det kan vara fråga om blandade, flickor och pojkar, nivågrupper eller andra. Formen för gruppens arbete är en annan aspekt. Alla har väl erfarenheter av grupparbete som ett sätt att dela upp ett arbete till varje individ och som egentligen inte blir grupparbete i slutänden. Eller att en gör arbetet för hela gruppen medan de andra latar sig. Men det finns också grupparbete där gruppen behövs för att kunna slutföra uppgiften. Samarbetslärande eller cooperative learning, bygger på sådana arbetsformer.

Kontroll är en större avdelning som handlar om disciplin, regler och sanktioner i form av både påbud och förbud såväl som straff och belöning. Hur eleverna fostras till att bli elever och om lärarens auktoritet. Hur klasrummet ser ut rent fysiskt eller hur det fungerar socialt. En underrubrik är procedurer eller processer. Om eleverna skall göra läxor, vet de hur de gör? Hur kan man lära eleverna själva formen, att kunna göra läxor genom att läsa själv, testa sig själv eller ta hjälp av en kamrat. Skrivprocessen eller att kunna skriva en kladd, förädla till ett utkast för att sedan granska och göra en renskrift, i ämnet svenska såväl som andra ämnen är en procedurkunskap. LUS eller läsutvecklingsschema beskriver hur eleverna utvecklar läsandet som ett verktyg för att lära. Viktigt när det gäller procedurer är att innan ledaren kan ställa ett krav, måste eleverna behärska arbetssättet. Hur man planerar för att introducera procedurer i stegrad svårighetsgrad innerymmer en potential för ledarskapet att göra sig mindre behövd och få mer tid över.

Individualisering är väl numera bekant för alla. Man kan individualisera i tid, innehåll eller arbetssätt/procedur eller att alla har en individuell plan.

Motivation är ett svårt kapitel. Vi hör mer och mer att elitidrottare har coacher som bistår med råd och att detta kan ha avgörande betydelse för en idrottsman som finns i världstoppen, men det påverkar lika mycket vanligt folk. Inom motivationsforskning finns erfarenheter av det s.k. pygmailoneffekten som innebär att man blir vad man tror om sig själv. Hur man kan skapa tilltro till den egna förmågan och lära sig av sina prestationer och hur man uppnått dem, är inte bara bra för skolarbetet utan blir också en livskunskap som människa.

 På den här webplatsen vill jag inte låsa mig vid att fokusera på CM utan hålla båda perspektiven öppna. Jag tror att CM blir mer konkret och lättsmält och kan tillämpas direkt eftersom det bygger på skolverksamhet. Men ledarskapsteori i allmänhet kan ge andra vinklar och berika förståelsen av det som sker i rummet. Som vanligt är det så att ju mer man vet, desto mer har man att välja mellan. Det är bra när man stiger in i klassrummet med alla utmaningar som väntar där. Jag har i en annan artikel tagit upp att man gör det man tänker. Enligt en konstuktivistisk grundsyn på kunskap konstruerar vi tankemodeller för att förstå det vi möter. Vi är inte alltid medvetna m hur tankemodellerna ser ut men ju fler vi har, desto bättre kan vi möte mångfalden vi möter i skolan.

Välkommen till en resa från en enkel och lättfattlig bild eller förståelse av klassrumsverkligheten till en betydligt mer komplex och svårbegriplig, men som i längden blir enklare att hantera.

 

 

 

 

 

Sök på CM

Vem är uppkopplad

Vi har 77 besökare online