Classroom Management

  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size

Planering av undervisning – struktur för enskilda lektioner 1

Skicka sidan

En av nycklarna till att planera lektioner, är att arbeta i en tydlig struktur. Varje lektion har en inledning och ett avslut. Mellan start och slut kan det finnas ett huvudpass. Varje aktivitet som planeras för eleverna är ett segment. Om starten är det första segmentet, och avslutningen den sista, med en aktivitet däremellan, så finns i huvudsak tre segment under en lektion, ibland flera. Omställningen från ett segment till ett annat kallar vi övergång. Att planera övergångar kan vara lika viktigt som segmenten i sig beroende hur mogen gruppen och de enskilda eleverna i gruppen är. Man ska också komma ihåg att det är en övergång från rast till lektion, som kan planeras för att få mer flyt i förändringen.

Vi börjar med att tänka i en modell av segment och övergångar. Ju tydligare detta blir för eleverna, och ju mer vana och kunniga de är i arbetssättet, desto bättre ”flow” kan läraren skapa. Ju bättre ”flow” desto effektivare tidsanvändning och minimalt tidsspill. ”Time on task” är en av de viktigaste faktorerna för elevernas behållning av lektioner, dvs att tiden används effektivt till vettiga uppgifter att arbeta med så att expeoneringen av ”lärobjektet”

 Modell för planering av lektion:

 Övergång1

Inledning av lektion

Övergång2

Moment 1

Övergång3

Moment 2

Övergång4

Avslut

Övergång5

 

Övergång från rast och start av lektion

Här har vi nu en generell modell för de flesta lektioner att utgå ifrån. Eleverna kommer in från rast. Det är en viktig övergång som sker nu till lektionens inledning. Inledningen av lektionen avser att sätta eleverna i arbete och mentalt ställa in dem på vad som skall ske och vad som förväntas av var och en.

Övergången från rast till lektion, eller från tidigare lektion till denna lektion, kan ske på flera sätt. Ett gammalt traditionellt sätt är att ställa upp eleverna utanför klassrummet, för att när det är lugnt låta eleverna gå in i salen. Man kan fnysa åt detta och tycka att det är traditionellt. Men man bör inte fnysa alls om man inte har ett alternativt och bättre sätt.

Den professionelle läraren utvecklar sättet att arbeta med övergången så att det blir mer och mer läraroberoende och att eleverna själva ansvarar för ordning och att ställa om från rast och lek, till arbete och fokus.

Poängen är att man behöver jobba med det. Jag har besökt lektioner som aldrig börjar eller slutar. En lärare som går runt i ett rum. Elever som kommer och går. Och man märker inte något syfte med varför de är där och vad de ska göra.

Hjällboskolan och ”Quadriceps” rekommenderar i sina upplägg att ha en igångsättningsuppgift som de kallar ”startblocket”. Här är ett exempel på hur man planerar för att eleverna ska gå in i klassrummet och snarast komma igång att jobba. Om du följer länken kan du ladda ner deras ”Lektionshandbok”.

http://goteborg.se/wps/wcm/connect/fcebca00421c0f3892259fd1f8fd91fe/Lektionshandbok+Hj%C3%A4llboskolan.pdf?MOD=AJPERES&CACHEID=fcebca00421c0f3892259fd1f8fd91fe

Introduktionen till en lektion och övergång från rast till lektion kan se väldigt olika ut på en skola från lärare till lärare. Det finns bra poänger med att prata igenom en struktur så att eleverna kan få draghjälp från lärarna som kollektiv. De som har det svårast att anpassa sig till en lärare är också den som har det svårast att koda av alla lärares arbetssätt.

Enklast är det i ett klasslärarsystem. Klassläraren dominerar så starkt att eleverna så småningom vänjer sig vid lärarens sätt att starta och att avsluta lektioner.

Om du hela tiden gör olika kan elevena bli förvirrade. Är ni flera på skolan son jobbar så, kan det bli riktigt virrigt. Om man vänder på det, ju mer konsekvent du är och hela tiden arbetar med de procedurer som eleverna klarar, så kan du stegvis utveckla dessa. Är ni flera som pratat ihop er, blir det enklare för var och en. Eleverna förstår och hänger med.

Ett sätt att som underlättar för alla elever är att det finns en skriven arbetsgång för lektionen som följer mallen. Den kan vara på tavlan och den kan vara på ett arbetsblad eller visas i projektorn, beroende på vilka hjälpmedel som finns till hands. Vissa elever som har svårigheter att koda av den ”röda tråden” kan behöva ett eget papper på bordet/bänken och enskild stöttning. Om alltför många elever tappar tråden kan hela lektionen haverera. Ibland kan det räcka med att en elev tappar tråden. En kedja är inte starkare än den svagaste länken. Ju mer genomtänkt man är i detta, desto lättare går det för eleverna när läraren förutser och planerar hur eleverna ska ta sig över eventuella hinder och tränas att ha förmågan att hålla fokus på uppgifterna som planeras.

Den skrivna arbetsgången kan vara lärarens planering i rubrikform. Tänk på att det kan ta tid att arbeta in ett arbetssätt, men när eleverna känner igen sig kommer du att märka hur det flyter på.

Utifrån hur det fungerar, eller inte fungerar idag, måste du fundera hur övergången från rast till lektion enklast ordnas så att elevena kommer in och finner arbetsro.

I en del fall kan jag se hur några elever rusar från rast in i kapprummet, vickar på kroppen så att alla kläderna faller av i en hög på golvet, och fortsätter språngmarschen in i klassrummet som om rasten/leken fortsätter där. En viktig del i övergången är att komma in, hänga upp sina kläder så att de finns där tillgängliga inför nästa rast, eller torra om de ska hänga in i ett torkskåp. Processen att hänga av sig och ta av sig om fötterna och smyga in i ”lärosalen” är en i många fall tillräcklig övergång från rast till arbete. Eleven hinner andas och mentalt ställa om sig.

Inne i klassrummet finner man sin plats, förutsatt att det finns bestämda platser, och tar fram de saker som finns i ”arbetsgången”. Om vi tänker oss att vi denna gång ska introducera ett arbetsområde i Geografi, skulle en lämplig uppgift kunna vara att eleven uppmanas att tänka igenom och lista vad man redan kan och vad man är nyviken på att lära sig mer av. Även i detta behöver man hjälpa enskilda elever som kan ha problem med läsning eller annat, hur de ska komma i mål med den inledande uppgiften. Läraren kan tillsammans med sina kollegor ha talat in en ”arbetsgång” med den inledande uppgiften som eleven lyssnar av på sin mobil eller en spelare som finns tillgänglig med hörlurar.

När alla elever är igång och klassen är fulltalig bör det inte ha gått mer än några minuter. Om spridningen är större behöver man anpassa och utveckla så att det flyter på smidigare. Det kan handla om att förenkla förvaring, göra hjälpmedel tillgängliga för elever som har behov av det. Eller att elever som kommer sent kan få en påminnelse genom kalenderfunktionen i en smartphone så att de kommer åter från rast några minuter tidigare. Det går att jobba med i stort sett allt, och att aldrig ge upp. Att se mångfalden av möjligheter handlar om kompetens.

Övergång från Inledning till Moment 1

Om eleverna nu jobbar vidare i 5 minuter tills läraren bryter och lektionen övergår till att sammanfatta utgångspunkten för arbetsområdet, vad eleverna listat som förkunskaper så vidtar moment 1, en lärarledd klassaktivitet. Det har gått 10 minuter sedan start och eleverna har nu en längre eller kortare lista på saker de känner till om ett geografiskt område som skall studeras i kommande arbetsområde.

Övergången innebär att eleverna riktar fokus på tavlan, projektorduken eller läraren, från den egna bänken/papperet och de egna tankarna. En enkel övergång, kan tyckas. Eleven släpper pennan och tittar upp?

Ja enkel förutsatt att möbleringen fungerar med helklassaktivitet. Om borden/bänkarna är riktade framåt mot ett gemensamt fokus är det bara att släppa pennan och titta upp. Om klassrummet är möblerat i grupper, händer något annat. Tittar man upp ser man oftast in i ögonen på en kamrat i gruppen. Då kan andra fokus vara effekten och samtal och annat kan inledas innan klassen samlas. Det underlättar mycket om möbleringen anpassas. Möblera för grupp när ni arbetar i grupp. Vänd bänkarna framåt när elevena ska arbeta enskilt och i helklass. Om elevena vänjs vid att möblera om tar det bara mellan 30-90 sekunder. Väl använd tid.

Nu är vi så pass kloka att vi har gjort så. Eleverna tittar upp och vi är igång. Eleverna turas om att berätta vad de har listat som förkunskaper till området. De finns alla på olika nivåer och alla får en bild av var de står. Läraren för anteckningar i form av en mindmap i rubrikform, i ett särskilt program, direkt på en tavla eller på annat sätt. Den kan fotograferas av eller sparas i en katalog tillgängligt för eleverna i skolan eller hemmet.

Övergång från Moment 1 till Moment 2

Nästa del kan vara att läraren visar på vilka mål ur läroplanen klassen ska arbeta med, vilka förmågor som ska övas. Övergången från att sammanfatta förkunskaper till att visa ett A4-papper med mål för arbetsområdet innebär här att det nu är läraren som talar från att eleverna har turats om. Ingen svårare övergång. Problemet kan vara att det för några elever gått lång tid och att uthålligheten tryter. Läraren känner sin klass och vet gränserna för uthållighet för gruppen och enskilda och anpassar sig till dessa realiteter, men utmanar än lite längre.

Övergången från Moment 2 till Avslutning

Avslutningen är att läraren knyter ihop det faktum att alla elever nu har sina egna förkunskaper genom sin egen lista, klassens förkunskaper i form av en mindmap, och målen för arbetsområdet beskrivna i en mall. Även den mallen bör vara känd för eleverna och ha återkommit i andra ämnen och arbetsområden så att den är del i en välbekant rutin.

Materialet samlas i elevens mapp för pågående arbete så att introduktionen till arbetsområdet finns tillgängligt inför kommande lektion. Varje elev samlar och plockar undan.

Övergången till att gå på lunch blir det omvända, att eleverna i lugn och ro lägger material i ordning i bänk/förvaring, går till kapprum och tar på sig kläderna i samma goda ordning som när de kom in i klassrummet.

 

Utveckling av mall för planering av lektion

Här ger vi ett exempel på hur en lektion skulle kunna planeras och genomföras mot bakgrund av vi känner klassen och vet vilka möjligheter och begränsningar som råder. En viktig förutsttning är att klassen ”sitter”. Med det menas att läraren utvecklat gruppen så att den är arbetsför. Är det första dagen med nya klassen behöver det se ut på ett helt annat sätt där man börjar med att sätta de rutiner och procedurer som denna planering förutsätter.

Om vi tänker oss att detta hade varit i högstadiemiljö och att eleverna kommer till klassrummet med sina ytterkläder på utan behövligt material, och inte vet var de ska sitta i klassrummet så är det bara att backa och starta på den nivå eleverna faktiskt är.

Jag har ibland hört ”argumentet” att när de är si och så år gamla behöver man inte ha fasta platser i ett klassrum. I bästa fall gör de som vuxna och väljer själva att skapa fasta platser, men att du märker att de sist anlända går runt och inte riktigt kommer till ro, eller att inledningen är som stolsleken där det hela tiden fattas en plats. Informella ledare i gruppen samlar sitt hov och det blir de facto så att en informell ledare styr om inte läraren gör det.

Hela tiden handlar det om att innehåll och form, anpassas till vad gruppen kan och den variation som individerna visar. Det är enklare sagt än gjort, men vad vi ändå skapar här är en gemensam modell för arbetsgången i en lektion som kan bidra till att synliggöra det vi måste planera och ha gemensamt. Även om jag nu är helt utlämnad åt mig själv, så har jag en mall för att planera och utveckla arbetsgången för min/mina klasser, och lära mig av det jag och eleverna gör.

 

 

Sök på CM

Vem är uppkopplad

Vi har 79 besökare online