Classroom Management

  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size

Maktperspektiv

Skicka sidan

Vad är det att arbeta utifrån ett maktperspektiv

Makt, är ett ord som inte har så positiv klang i svenska språket. Bara att säga "power", ger för de flesta litet andra vibrationer. Man talar om ett ords denotation och konnotation, som handlar om ordens betydelse och ordens laddningar. Ordet makt är motsvarande engelskans power i betydelse, men olika i laddning.

 I Sverige har vi en tradition att hellre benämna och diskutera makt i andra termer som medinflytande eller delaktighet. Emellertid förutsätts att man någonstans måste gräva litet i begreppe makt som kan uppfattas på olika sätt.

 Vad som här menas med makt är en möjlighet att påverka någon annan i något avseenden. Allt ledarskap förutsätter en maktutövning. Om inte så finns inget ledarskap. Om man nu skulle påstå att man i dialog vill påverka för något som en individ själv vill, så är det ändå en form av makt när man med olika medel får personen att inse det. Om det faller ut av sig själv behövs heller ingen dialog eftrsom det sker av sig själv.

 Man kan alltså utöva makt på många sätt.

 Ett maktperspektiv är att se organisationen som en arena där företrädare för olika intressen möts och kämpar om resurser som är ändliga. I klassrummet kan det pågå en maktkamp om tid eller uppmärksamhet. Läraren kämpar mot en grupp elever om att få talarutrymme inför hela klassen, och några elever kämpar mot då de istället vill ha uppmärksamheten på sig själva. Läraren som agerar utifrån ett maktperspektiv kan själv bygga sin makt genom olika åtgärder.

 Styra, sätta agendan och fokus, utöva makt genom olika handlingar, är nyckelbegrepp i detta perspektiv.

 Ofta hävdas att skolan är tandlös och att vi som arbetar där inte har makt. Det som man ofta fokuserar på då är möjligheten att döma ut straff, sanktioner eller liknande, som har att göra med befogenheter. Jag hävdar i andra artiklar att det är en kompetensfråga att veta att utnyttja de befogenheter man har, inte att beklaga de man inte har. Se artikel om beslag av mobiler.

 Kunskap är makt. Men viktigt är att det inte är självklart tvärtom, och det är ofta där problemet finns med maktlöshet. Genom att besitta en position kan man ha makt, men har den inte givet om man inte vet att använda den. Om kunskap är makt så är makt inte givet kunskap, men ett ansvar att förvalta makt på ett kunnigt sätt. Att vara ödmjuk och lära sig på vad sätt man kan använda makten. På samma sätt är det att äga en bil. Genom att köpa en bil och äga den, kan man inte givet köra den. Här krävs ett körkort. Det krävs inte alltid "körkort" för att utöva makt.

 Vi är inne på ett sätt att få makt, att få en position som i sig ger makt. Att vara lärare i ett klassrum ger men automatik maktmöjligheter. Du bestämmer vem som får vara i klassrummet eller ej genom att bedöma vad som är störande för undervisningen. Du har därigenom befogenhet att utdela ett straff eller en konsekvens att utvisa en elev ur rummet.

 Du har som lärare makten att sätta betyg, höga eller låga. Du får inte sätta betyg över elevens uppförande, men antagligen påverkas elevens uppförande av sitt beroende till dig som betygsättare. Det vettigaste en elev kan göra för att få goda betyg är att hålla sig väl med sin lärare, utifrån just detta att läraren har makt att sätta betyg. Detta gäller bara för den elev som bryr sig om sina betyg. Om man som lärare "tappar en elev" som inte längre bryr sig om sina betyg, tappar man också makten över eleven i detta avseende. Jag tänker inte på läraren som en manipulativ person som sätter låga betyg på den som inte håller sig väl med sina lärare. Ett sådant beteende förordas inte utan kan leda till att man tappar många elever som inte ställer upp på att "smöra" för att få betyg och därigenom blir än mer maktlös. Däremot diskussionen med en elev i termer som "om jag skall kunna sätta ett bra betyg på dig måste du visa att du i kunskaper ..." Det är läraren =jag, som ger betyget och det är till läraren man skall visa sina kunskaper, inte till någon annan.

 Makt över bestraffningar och belöningar behöver inte bara handla om att visas ut eller sätta betyg, alltså de lagstadgade befogenheterna, utan även andra som att ge uppmärksamhet till en elev, eller att inte ge det. Om en elev skriker rakt ut i klassrummet och läraren svarar är maktförhållandet det omvända. Eleven visar sin makt genom att ta ordet från läraren som "tvingas reagera". Om eleven inte får uppmärksamhet genom att skrika rakt ut betonar läraren sin makt genom att ge uppmärksamhet, fördela ordet eller annat.

 Läraren kan också sätta agendan genom sin planering. Läraren kan bestämma vad det är som skall hända, vilka som skall vara där och hur de skall arbeta. Det handlar om ett initiativ som läraren tar och låter styra vad som sker i klassrummet. Om man är dåligt förberedd kan eleverna istället ta initiativet och styra vad som sker. Genom att kartlägga vad som händer i klassrummet kan man se vem det är som styr. Är det läraren eller är det eleverna som styr läraren genom att få läraren att reagera istället för agera. Om läraren genomför sin planering är det att agera. Om planeringen avbryts, och läraren svarar mot vad eleverna gör, så hamnar läraren i ett reaktivt mönster. Givetvis måste läraren reagera på vad eleverna gör, men även det går att planera. Man kan planera före, under och efter det att man genomför sin planering. Det går att planera allt! Inte bara innehållet.

 Hur man kan planera i ett maktperspektiv i positiv bemärkelse återkommer vi närmare till i andra artiklar.

 

 

 

 

 

 

 

 

Sök på CM

Vem är uppkopplad

Vi har 65 besökare online