Classroom Management

  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size

Läxors vara eller inte vara?

Skicka sidan

Lite förvånad över diskussionen, att det fortfarande förs i termer av svart eller vitt, ja eller nej, finnas eller inte finnas. Var finns gråskalan? Ibland kan man ju polarisera för att skapa nya perspektiv, men att fastna i svart eller vitt, berikar ingen. Inte ens våra elever?

Läser att någon skola avskaffat läxor för att jobba enligt läroplanen. Men Skolverket säger att det är OK konstaterande att det är en tradition från 1500-talet som varje skola har att förhålla sig till. Läser en annan som säger att hon som förälder inte har tid, som om det är givet att en förälder skall sitta med och göra läxan, som vore det föräldern som är skolans uppdrag? Läser en tredje som säger att det ökar klyftor i och med RUT-tjänster och föräldrars olika villkor i klasshänseende, vilket ju borde leda till ett totalförbud av allt som motverkar nivellering, även de som använder det och har använt just läxor och självstudier för att göra en klassresa själva? Läser en fjärde som konstaterar att skolgurun i tiden, Hattie bare ger 0,29 för läxor. Borde vara 0,40. Men att Hattie själv säger att man inte kan dra slutsats av det utan snarare att det tarvar fortsatt diskussion.

Vill erinra mig Assar Lindbäck som en gång sade att många använder forskning som den druckne använder lyktstolpen, till stöd snarare än upplysning. Är det så vi vill hantera en svartvit tillvaro. Antingen eller. Innan man är säker är man tvärsäker. För eller emot. Inte att gå in i det krångliga ”om utifall att”..

Samme Assar Lindbäck hade under krisen i förra seklet ”En dag för Sverige”. Som den nationalekonom han är förespråkade han läxor som en av punkterna i det omfattande programmet för ett bättre och effektivare Sverige. Argumentet var att forskning visade att ökad exponering eller mer”time on task” var billig ökning av kunskaper i förhållande till alternativ. Det kostar ju ingenting. Hänvisade till länder med kortare timplan som byggde mer på läxor jämte skoltid. Han fick ju kritik, inte för att han hade fel, utan för att han uttalade sig om skolan som varande okunnig, eftersom han bara var nationalekonom. I och för sig ganska känd i världen, men ändå. Borde kanske tystas, men det gick ju inte.

Skapelseberättelsen i Bibeln när Gud skiljer det torra från det våta, det ljusa från det mörka, land från hav och natt från dag, bygger på grekisk samtida filosofi. Ur ett grått intet, ”Chaos”, skapas något nytt i ytterligheterna. Mycket existerar i sina motsatser och modern forskning har plockat upp detta. Skolforskaren Jorum Möller använder dilemmateori för att ur två ytterligheter skapa nya pespektiv, där det mellan nya ytterligheter uppstår en ny gråskala. Hon studerar ledarskap i dilemman; Styrning – Autonomi, Förändring – Stabilitet. Inte antingen eller. Inte stabilitet eller förändring, utan var där emellan?

Googlar runt lite. Konstaterar att flera översikter av forskning inte visar på om läxan i sig är bra eller dålig, utan att värdet är mera beroende av hur läxan ges. Det finns bra läxor och det finns dåliga läxor. Slutsatsen då skulle kunna vara att tänka sig att inte avskaffa alla läxor, utan behålla de som är bra? Ett godtagbart alternativ skulle kunna vara att göra de dåliga bra? Låter klokt men enkelt. Lite tvivlande och grått. Utan tvivel kanske man inte är så klok.

I skolan skall vi arbeta med forskning och beprövad erfarenhet som grund. Inte bara viss forskning och viss erfarenhet, den som passar våra åsikter. Att stanna vid det svartvita är som att befinna sig i början av skapelsen. Ljus eller mörker. God natt!

 

Sök på CM

Vem är uppkopplad

Vi har 76 besökare online