Classroom Management

  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size

Planering av undervisning – FORM

Skicka sidan

Enligt sammadraget av Allmänna råd för planering av undervisning (AR) som du kan se här intill, framgår att det är ganska mycket man bör tänka på i planeringen. Bland annat skall du ha med dig del två i läroplanen som handlar om de övergripande målen:

välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del, (allmänna råd)

Den delen sträcker sig från sidan 12 till sidan 19 i Lgr 11. Nedan har jag valt ut några mål under rubrikerna vad elevens skall lära sig. Jag har tagit bort en del som finns både som ämnesmål och övergripande och lite annat smått och gott. Kvar finns vissa centrala meningar som är nog så omfattande att kunna planera. Så om man har en idé om dessa mål återstår fler ..

Ur Lgr 11 del 2:

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och

• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,

• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och

• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedöm­ning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

 

Om vi nu fortsätter med att bara ta fram det första av de uppräknade målen:

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

Hur ser din skolas planering ut för att eleverna i stigande grad skall utveckla sin problemlösningsförmåga och överhuvudtaget kunna tänka en tanke som kreativt kan omsättas i praktisk handling? Hur ser den egna planeringen ut?

Antagligen sker utveckling i detta genom att öva. Ämnet är inte givet, utan detta torde kunna ingå i arbetet med alla ämnen. Det kan heller inte ignoreras, målen är mål, men ansvaret om det finns flera lärare i flera ämnen, är otydligt hur det fördelar sig. Antagligen måste man se det som att det ingår i alla ämnen.

Det finns med i matematik men även i andra ämnen handlar det om att kunna lösa problem. Med problem avses inte klurigheter som gåtor och andra tillrättalagda problem. Det torde finnas enkla och mer sammansatta problem och man skulle kunna fråga sig vad som vore relevant att lära sig i årskurs 1 och hur utvecklingen därefter skulle se ut fram till årskurs 9?

Vidare kan antas att det borde in i alla ämnen så att det förutsätts att alla lärare arbetar med att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Tyvärr har jag sett exempel på motsatsen. En lärare arbetar medvetet med problemlösning i hela skolvardagen. Eleverna lär sig att själva och tillsammans lösa problem och svårigheter som uppstår i ett arbete såväl som att lösa mer sammansatta uppgifter som skulle kunna benämnas problem. En annan lärare utvecklar en metodik där eleverna lotsas stegvis framåt moment för moment, utan att några problem någonsin uppstår. Uppgifterna är aldrig sammansatta så att de skulle kunna benämnas problem utan uppgifterna berör delmoment för delmoment. Eftersom dessa elever antagligen utvecklar helt olika färdigheter borde det istället vara så att skolan har en gemensam ramplanering för detta som anvisar varje lärare att hjälpa till på sitt sätt så att alla elever utvecklar problemlösningsförmågan.

På samma sätt som med innehållet i ämnen borde man kunna strukturera en progression med mål som kan följas upp löpande över åren och diskuteras med eleven såväl som vårdnadshavaren in samband med IUP och utvecklingssamtal.

Om vi börjar med ett rimligt mål för barnen i förskoleklass och sedan går till hur vi skulle önska att det var i årskurs 9, så kan man sedan utforska hur de olika stegen skulle se ut. Det blir som en formativ matris där vi beskriver en tänkt utveckling från tidigare till senare år.

Förskoleklass:

Kan svara på frågor som är sammansatta av flera led. Har uthållighet och ork att lyssna på frågan flera gånger och tänka efter flera gånger tills frågan är besvarad.

Kan och vågar svara på frågor som inte har ett givet enkelt svar och vågar resonera kring svaret. Hur långt är det till månen?

 

Årskurs 9

Klarar sammansatta frågor med tillgång till källor vars innehåll är tillräckliga fakta för att besvara frågorna. (Av samma typ som PISA-provet eller liknande)

Eleven klarar att besvara frågor som inte är möjliga att besvara helt och hållet genom att resonera och komma fram till möjliga lösningar som inte behöver vara helt riktiga men som kan göras troliga genom resonemangen.

Eleven kan vara uthållig och arbeta med ett specialarbete en längre tid och disponera tiden på ett effektivt sätt över flera dagar på ett självständigt och självdisciplinerat sätt. Eleven kan själv lösa problem som uppstår genom att antingen lösa det själv eller i samarbete med andra utan att förlora rollen som självständigt subjekt.

Detta skulle kunna vidareutvecklas i ett schema som nedanstående.

Årskurs

F

1-3

4-6

7-9

 

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Säg nu att det skulle vara klart vad som avser den formativa beskrivningen om vilka ingående färdigheter som finns med i färdigheten att lösa problem. Då återstår att fundera över hur arbetsuppgifter formas över tid för att eleven skall utveckla dessa färdigheter.

Jag kan tänka mig att det fortfarande finns enkla uppgifter för att öva automatisering av huvudräkning eller annat där man behöver en grund av det slaget. Men jag skulle nog tänka mig för innan jag lät instuderingsfrågor dominera arbetssättet som i många arbets- eller övningsböcker jag mött över tid. Generellt i ämnen skulle de sammansatta uppgifterna dominera som det rutinbaserade arbetssättet, hela tiden utvecklat i mer komplexa former.

Kommer eleven efter det till gymnasiet eller högskolan borde uppsatsskrivande inte vara något större problem.

Då har vi påbörjat ett arbete med det första övergripande målet som presenteras här. Fortsatt har vi då tio till att ta oss an.

 

 

 

 

 

 

Sök på CM

Vem är uppkopplad

Vi har 59 besökare online