Classroom Management

  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size

Introduktion till planering av undervisning

Skicka sidan

Som alltid om planering handlar det om en framtid vi inte har en aning om. Ibland fungerar vår planering i den framtid den avser, ibland fungerar den inte alls. Trots de bästa intentioner, blir det inte alltid som man planerat. Se bara på politiken.

Man kan planera på många olika sätt. Planeringen kan vara övergripande eller mer i detalj. Den kan omfatta innehållet och formerna för undervisningen. Den kan omfatta vem som agerar för vem i processen.

Planering av själva undervisningen är en av grundbultarna för skolarbetet, men planering av undervisning är inte bara att fokusera på innehållet och hur man lägger upp stoffet, det så kallade ”vadet”. Det handlar också om val av arbetsformer och allt annat som rör det så kallade ”huret”.

I stora drag handlar det då om både vad och hur eller:

  • Innehåll

  • Form

Vanligast är att man börjar fundera över ämnesinnehållet och så sätter man sig och börjar strukturera upp stoffet. Men lika viktigt är i vilka arbetsformer arbetet skall ske. Det är inte alltid form-planeringen får tillräckligt utrymme för den enskilde läraren. Det handlar heller inte alltid om tid, mera om kompetens. Vet man alla perspektiv på en planering av undervisingsformer?

Därmed inte sagt att innehållet är oviktigt. Läraren måste kunna hantera stoffet ur flera perspektiv och själv förstå lärobjektets alla variationer, för att kunna ge eleverna en förståelse av detsamma. Bara i planeringen visar det sig tydligt i val av stoff och arbetsssätt att läraren själv har förstått vad eleverna skall kunna.

Innehållsfokus kan vara olika former av kunskap som katalog, analog eller dialog kunskap. Mer om det kan du läsa i en annan artikel på webbplatsen. Man talar också om fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet, eller de fyra F-en.

Om vi nu skall lära barnen om några växter i naturen som är träd och vi tänker oss att vi skall ge dem dels en katalog kunskap om att det finns några olika arter som benämns asp, björk, gran och rönn. Men vi skall också lära om att de alla är träd, ett begrepp som är en abstraktion utifrån deras inbördes likheter. Begreppet träd finns ju inte i sig utan bara genom sina representationer i form av underliggande arter. Vidare har vi ambitionen att förstå hur träden växer och fortplantar sig och på vad sätt de ingår i ett ekologiskt system. Sedan som avslutning skall vi diskutera hur vi bör förhålla oss till skogsskövling.

Så långt innehållet och innehålls-planering.

Nästa steg är att planera formerna för undervisningen om detta innehåll.

På samma sätt som innehållet står att läsa om i läroplanen, finns även formens ramar där i läroplanens andra del, övergripande mål. De övergripande målen om kunskaper, normer och värden osv är inte ämnesbundna men skall komma med i alla ämnen. Samma med IT eller IKT. Det finns inget ämne som heter data eller IT, utan detta hjälpmedel skall kunna komma in i alla ämnen. Problemlösning, grupparbetsförmåga, kunna samsas och kompromissa med andra och bli anställningsbar senare i livet, samma samma. Om entreprenörskap har jag skrivit en annan artikel på plats.

Men inte är det vanligt att se en planering av dessa procedurer som leder till att högre grad av fördigheter att arbeta i grupp, utveckla sin nyfikenhet och förmåga att ställa begåvade frågor?

Tillbaka till vårt trädtema.

Säg att ett sådant tema i yngre år skulle kunna vara styrt i olika steg med att först gå ut och kika på träden, sedan att plocka hem löv som man jämför, att läsa om träden osv i en serie ganska styrda aktiviteter. Men någonstans i en högre årskurs, borde läraren kunna säga att vi skall forska om träd och därefter släppa eleverna som då själva inom arbetets tidsramar gör en egen planering vilka frågor som skall besvaras genom olika källor och arbeten för att så småningom redovisas i lämplig form.

Frågan är mer vad som skett däremellan av planering för att eleverna skall kunna axla en sådan uppgift.

Det är min tro att alla elever inte får den ”undervisningen” av alla sina lärare. Det saknas i många skolor och kommuner, en uppföljning av utvecklandet av entreprenöriella förmågor och kunskaper.

När det exempelvis gäller ”data”, ”IT” eller vad vi nu vill kalla det kan det ibland finnas en acceptans för att vissa lärarae arbetar med att ge eleverna sådana verktyg, medan det är OK att andra inte gör det för att de själva inte kan. Kanske i förändring, men har det då inte varit så?

Vi talar också ibland om inkludering, ett inte alldeles enkelt begrepp. Men ingen ifrågasätter väl att den undervisning som planeras skall omfatta alla i klassen som skall undervisas? Men handen på hjärtat, klarar alla i klassen undervisningen som ges? Eller kan det vara så att några klarar det enkelt och har lite tråkigt mot slutet av en lektion, samtidigt som några inte ens klarar de enklaste målen? Hur skall då läraren planera för inkludering och tillgänglighet, eller är det specialpedagogens ansvar?

Om vi går tillbaka till trädtemat, kan man kanske tänka sig en planering som anger en ram där några elever kommer så långt att man lär känna igen några av träden som arter och lär sig att träd är ett övergripande begrepp för en växt med vedartad stam som vi kan använda för att elda eller bygga hus av. Några andra elever lär sig därutöver att skogarna är genom fotosyntesen världens lungor och förstår betydelsen av att vi inte hugger ner alla träd på jorden.

Det skulle också kunna vara så att samma tema om träd upprepas varje år utan att eleverna upplever det som tråkigt, utan mer som ett gemensamt kunskapsbygge för var och en under det gemensamma temat, men att formerna hela tiden fördjupar förståelsen successivt samtidigt som processkunskaperna utvecklas på samma sätt.

Motsats till detta skulle vara att man tar in en arbetsbok där alla eleverna skall leta upp löven till dessa träd, klistra upp dem på en papper, och sedan svara på ett antal frågor om fotosyntesen utifrån en text i läroboken.

Det finns planeringar som omfamnar bredden av kunskapsnivåer i en klass, eller förutsätter att alla är lika och befinner sig på samma nivå. I planeringen av form, som också kan vara styrande för val av innehåll, ligger att hålla tillräcklig bredd så att alla kan ges uppgifter på den nivå man befinner sig. Väljer man för begränsade fokus i väldigt styrda former, tappar man alla de som befinner sig på en högre eller lägre nivå. Men det gäller att göra sig medveten om detta i planering av innehåll och form.

Det bästa sättet att utveckla denna lärarförmåga är att tillsammans med sina kollegor, göra några modellplaneringar i alla ämnen som även inkluderar övergripande mål. I diskussionen som kommer upp av konkretionen, är det svårt att missa kärnan i yrket. Ju mer vi ägnar oss åt detta, desto mindre kommer vi att ägna oss åt administration av åtgärdsprogram och IUP eftersom vi redan är på banan och arbetar med det, hela tiden!

 

Sök på CM

Vem är uppkopplad

Vi har 78 besökare online