Classroom Management

  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size

Vad är en professionell lärare?

Skicka sidan

Vad är en professionell lärare?

Ett professionellt yrke byggs upp av flera beståndsdelar. Jag tror att forskningen är enig om att det åtminstone handlar om:

  • kunskapsgrunden för att kunna utöva yrket och ett yrkesspråk som gör att man inom yrket kan förstå varandra i professionella frågor
  • graden av kollektiv autonomi för utövarna
  • förekomst av en antagen och accepterad etik för utövarna av yrket
  • certifiering eller kontroll över vem som kan utöva yrket

 

Mats Ekholm skrev om detta i en bok som gavs ut av Lärarförbundet under 90-talet i samband med ny läroplan och nytt avtal för lärare med inriktning på att understödja professionaliseringen.

På de flesta punkterna nådde läraryrket inte så långt.

 

En bärande tes på denna webbplats är att oenighet och otydlighet i vad som är kunskapsgrunden för yrkesutövarna, leder vidare i svårigheter på alla punkter att leva upp till professionskraven.

Utan en gemensam kunskapsgrund blir det svårt att tala med varandra, vilket avspeglas i de mångtaliga diskussioner om vad god kunskap och god undervisning är.

Finns inte en gemensam kunskapsgrund blir också etiska regler urvattnade såtillvida att tolkningar av vad som är yrkesmässigt riktigt går isär och att man inte inom professionen klarar att enas.

Utifrån sett minskar i motsvarande grad förtroendet för yrkeskåren då de framstår som kollektivt ovetande om vad de sysslar med. Man kan hävda olika saker utan grund, vilket andra i ett utifrånperspektiv kan ställa sig frågande inför. Man låter därför inte professionen lösa de problem som finns utan "lägger sig i". En ökad tilltro till en inspektioner verkar också verifiera detta. Jurister och statsvetare skall pröva om skolorna genom sina rektorer och lärare gör rätt, men de kan inte i förväg tala om eller ge uttryck för exempel på vad som är rätt till en huvudman.

Om kunskapsgrunden är otydlig och otillräcklig, är det heller inte givet att utbildade inom yrket klarar sig. Det visar sig också att andra "obehöriga" klarar yrket utan att det blir tydligt vad dessa personer kan som visar varför de har framgång framför utbildade "behöriga". Detta i sin tur gör det svårt i certifiering eftersom en certifiering grundar sig på att man kan identifiera den grund som skall pröva hos en blivande lärare. Detta tycks också vara ett problem inom utbildningen där högskolan har svårt att formulera vari den blivande läraren brister.

 

Vad är då lösningarna på detta?

 

Jag kan inte göra anspråk på vad som är alla lösningar men utifrån mitt resonerande kring kunskapsgrund för yrkets utövande finns en stor del av lösningen där. Om lärarutbildningen kunde producera lärare som klarar yrkets krav, skulle tilltron öka till skolan som institution. Skolan skulle också genom färre lärare av bättre kvalitet, nå längre i lösning av kommande problem. Attraktionen i yrket skulle antagligen öka av de högre kraven vilket också skulle höja lönenivåerna. Det ena ger det andra, men det skulle antagligen behöva göras en hel del annat som faller utanför diskussione i denna artikel.

 

Vad är då lärarens kunskapsgrund för att kunna klara jobbet?

 

Ämneskunskaper är givna och har alltid varit det. Lärare behöver veta mer än sina elever i det som skall undervisas om. För att kunna förklara för andra och ha överblick över det som är väsentligt, behöver man ha kommit till en nivå där man själv kan sortera bland begrepp som används inom ett ämnesperspektiv. Har man inte det reduceras undervisningen till att bli fragmentarisk och ostrukturerad.

Pedagogiska och didaktiska kunskaper är även de givna. Hur man lär sig och hur stoff bör struktureras för barn i olika åldrar liksom generell kunskap om kunskapes beskaffenhet är ju själva produkten som skall produceras av lärarna.

Ungefär så långt har lärarutbildningen kommit idag, och till och med backat i mot en förskjutning mot ämneskunskaper mellan de två perpektiven. Det talas ibland om "ämnets magiska innehåll" för den som skulle lära sig mycket där det framstår som oklart hur det skulle påverka förmågan att lära ut. Det är väl ändå ganska flummigt om något, för att komma från de som förespråkar allt annat än "flum".

Vad som sällan beaktats är ledarkompetens. Detta trots att en klass är en organisation i miniatyr som leds av en lärare, där generell ledarutveckling väl skulle komma till pass.

Kunskaper om ledarskap sträcker sig över flera vetenskapliga discipliner som ekonomi, statskunskap, psykologi, sociologi, pedagogik m.m. Det är inte ett enkelt område att överblicka och forskning har visat att det är svårt att definiera vad en framgångsrik ledare gör och att de kan vara framgångsrika på olika sätt. Ändå finns hyllmeter av forskning och annan litteratur att formligen ösa ur, för att ta tillvara för den lärarstuderande.

Som jag vill definiera kunskapsgrunden för läraryrkets utövande står ledarskapet först som grundläggande för att klara av klassen och individerna, inte minst föräldrarna bakom varje elev. Utan att ha grundläggande ledarkompetenser som att hantera grupper, samtala, ha strategier för konfliktlösning, kunna utveckla medarbetarnas (elevernas) förmåga att utföra skolarbetet på allt effektivare sätt, hantera svåra medarbetare (elever), mäta och analysera resultat, effektivisera och öka produktivitet inom krympande ramar, hantera tidsbrist, känna till lagliga ramar för verksamhetens bedrivande, kunna forma positiv kultur, utöva makt under ansvar och göra medarbetare (elever) såväl som andra intressenter (föräldar, huvudman ...) delaktiga, hantera variationer i marknadens villkor, osv osv står sig läraren slätt.

Naturligtvis räcker ledaregenskaperna inte i sig. Man måste också kunna undervisa på ett strukturerat sätt, men omvänt, att komma till att få undervisa en klass som underordnar sig lärarens ledarskap, är den viktigaste förutsättningen för att klara jobbet.

Om yrkesgrunden skulle definieras på detta sätt, anser jag dels att lärarna som kommer nyutexaminerade, också skulle ha en rimlig chans. Skulle dessutom lärarutbildningen pröva sina studenter i detta skulle alla inte klara utbildningen vilket skulle förbättra sållningen av lärare och stärka behörigheten/certifieringen. Om man har ett behörighetskrav skall ju den som är behörig också kunna utföra det som krävs i yrket.

Väldigt många lärare skulle också som förr kunna göra fortsatt karriär inom andra yrken där ledarkunskaper krävs. Så har skett tidigare men min känsla är att det kommer att minska på grund av de lägre kraven som varit under en tid.

I undersökningar om attityder till skolan verkar det som om alla pratar om en kris i skolan som institution. Att de flesta däremot verkar nöjda med sin egen skola talar för att ett flertal av lärarna gör ett bra jobb och att skolan i stort klarar sitt uppdrag.

Jag är övertygad om att de flesta lärare skulle klara sig än bättre med en kunskapsgrund som också innefattar ledarkunskaper. Om detta finns att läsa mer i andra artiklar på www.classroommanagement.se

 

Sök på CM

Vem är uppkopplad

Vi har 70 besökare online