Classroom Management

  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size

Strukturperspektiv

Skicka sidan

Vad är det att arbeta med strukturer? En översikt

Struktur betyder sammanfoga eller sätt att bygga. Det visar väl på att det kan vara mycket! I det här sammanhanget kan det vara på sin plats att tala om vad det inte är.

 I introduktionsartikeln skrev jag att man kan tänka i fyra eller fem perspektiv. De andra perspektiven handlar om relationer, symboler/kultur och makt. Sedan finns integrerade perspektiv där man kombinerar flera perpektiv. Strukturperspektivet handlar inte om hur makten fördelas i klassrummet. Vi fördjupar oss inte i makten överhuvudtaget utan utgår ifrån att en planering, ett schema eller en uppgift slutförs utan att någon är ovillig att göra den. Vi går heller inte in i symbolhandlingar som att en elev demonstrativt trycker på kepsen istället för att ta av den när han kliver in i klassrummet. Inte heller är relationer viktiga i strukturperspektivet. Vi ser rollerna lärare och elever som befattningar och utgår ifrån att de fungerar lika mellan olika individer och bortser från individernas särart och de relationer som kan uppstå.

 Struktur blir mer att se verksamheten som en ritning eller maskin. Det är naturligtvis inte hela bilden men det bildar en viktig grund att arbeta efter och som sedan kan kompletteras med andra perspektiv. Även om detta perspektiv inte tar så stor hänsyn till individualitet, så blir många individer trygga om strukturen är tydlig. Man vet vad man har att utgå ifrån..

 

Struktur kan vara att planera tiden och innehållet, ett schema och en tidsplanering liksom planering av innehållet. Målstyrning och utvärdering är exempel på strukturer som man vanligen möter i skolans värld. Lagar, regler och sanktioner, kan vara andra uttryck för strukturer. Åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner är också uttryck för ansatser att bygga struktur. När det gäller ÅP och IUP kanske någon menar att det handlar om individer och inte hänger ihop med vad jag inledningsvis säger att det inte är. Förklaringen är att det ändå handlar om en mall som inte görs för en individ utan är tänkt att fungera som en övergripande struktur för alla oavsett vilka de är.

 

Det skulle vara en brist att bara planera utifrån ett strukturellt perspektiv. Bristen är just i hänsynstagande till organisationens passform till varje individ och likaså konkurrerande maktsträvanden från elever som inte vill inordna sig under lärarens ledning, men det kommer vi också till under andra avsnitt.

 

Struktur kan vara ett skelett för planeringen att utgå ifrån.

Man kan planera:

 

  • Tid
  • Innehåll
  • Form
  • Resursanvändning
  • Plats
  • Regelverk
  • Organisation
  • ... och mycket annat

 

 

 

Tid

Tiden kan delas in i olika enheter. Ett sätt skulle för en skola att vara

  • Längre tid
  • Läsår
  • Termin
  • Period
  • Vecka
  • Dag
  • Lektion

 

Poängen med "längre tid" är att kunna se långsiktigt, en slag kompass för några år, en mandatperiod med en politisk majoritet som formulerar vissa mål som föändras med ny majoritet, eller värdegrundsmål som måste grundas över längre perioder.

 Annars tror jag att det är begripligt hur planeringen kan brytas ner i kortare och kortare tidsenheter för at resultera i handling. Vi skall återkomma hur mallar för pöanering skulle kunna se ut för att kunna hoppa mellan långsiktig planering ner till vad man skall göra nästa pass med eleverna.

 Det finns en annan aspekt av tid också. I grammatik pratar vi om dåtid, nutid och framtid, vilket också är vårt medvetandes sätt att uppfatta tid. Tidsenheterna ovan rör sig om framtiden fram till nuet då genomförandet sker.

 Man kan också fundera över planering före, under och efter. Under själva genomförandet händer det saker som är oväntade och som man måste ta hänsyn till. Med erfarenheterna som uppstår efter, kan man göra justeringar i nästa framtid. Ett sätt att planera en oviss framtid, är att planera för att kunna hantera det oväntade. Om jag inte vet så kan jag skapa en handlingsberedskap för det oväntade.

 Innehåll

Innehåll kan vara mål av olika slag. Det mest dominerande kan vara att se kursplanerna och de övergripande läroplansmålen som det väsentliga innehållet i verksamheten som skall planeras till form och tid osv.

 Kursplanerna finns för alla ämnen, det finns också mål som är gemensamma för ämnena men som lärarna kanske inte känner till. En risk att fördjupa sig mycket i målstrukturer i ämnen är att det kan bli mycket av fragment, alla lägger små bitar men man tappar grepp över helheten. Det är viktigt enligt mitt sätt att se att analysera övergripande läroplansmål och vad man skulle kunna kalla meta.mål som skulle vara mål som förutsättes som kompetenser för att kunna nå andra mål.

 Metamålen är inte ämnesbundna utan kan vara exempelvis läsa och skriva, viktiga verktyg för alla ämnen att arbeta med. Problemlösning eller att kunna utveckla olika lösningsstrategier för problem man möter i matematik såväl som alla ämnen. Delar av metalärande gränsar till nästa avsnitt som handlar om form.

 Form

Form skulle kunna ses som ramarna för innehållet. Form är processen under vilket innehållet bearbetas. Form och innehåll kan ibland överlappa. IT-stöd är dels ett medel, en form för att bearbeta kunskap, men kan också vara innehåll eller mål i sig.

 En viktig poäng med att planera både form och innehåll är att vi ibland ställer överkrav på eleverna som leder till oro och stök. Överkraven kan vara att de inte har viktiga förkunskaper när det gäller innehåll. Om eleverna skall lära sig en divisionsalgoritm men inte hanterar enkel huvudräkning enligt multiplikationstabellerna, gör man det svårt. Vi kan se en slags trappa av kunskaper där en del kommer före annat i form av över- respektive underordnad kunskap.

 Även i arbetsform kan vi se trappor av vad som kommer före och efter. Om eleven aldrig gjort en läxa och inte har något stöd hemma för att lära sig det, måste skolan introducera denna procedur så att eleven lär sig hur, innan man ställs inför kravet att utföra arbetet.

 Grupparbete som form är också något som behöver introduceras stegvis i ökad komplexitet för att så småninom kunna säga att man behärskar arbetsformen och bara kan slänga ut ett innehåll i form av ett problem. Inte ens vuxna hanterar denna procedur alltid..

 Finns det på skolan en planering kring arbetsformer hur eleverna stegvis behärksar mer komplexa arbetsformer. Finns detta också som en överenskommelsen mellan tidigare- och senare-delen så att efterkommande lärare kan räkna ed att eleverna behärskar sökande av kunskap i biblitek eller internet, såvida ej annat meddelas?

 Jag skulle nog påstå att planering av form är underskattad och att det här finns många källor till stök i klasserna just för att lärarna inte introducerar procedurer innan man kräver att eleverna skall klara formen. Vi gör inte alltid tydligt eller ser inte vilka dolda krav som uppgifter innebär.

 

Resursanvändning

Resursanvändning i skola är ofta given på ett sätt som gör att vi inte alltid kan se var de finns.

 En resurs är pengar som vi ofta talar om. Pengar för material är det ofta ont om, men det är å andra sidan en försvinnande liten del av skolans totala resurser.

 Ekonomi betyder hushållning, underförstått hushållning med begränsade eller ändliga resurser. Om vi ser till skolans resurser så har vi en budget som ger material och lokaler samt personal. Personal kan vara tid, kompetens, eller annat.

 Men vi har också resurser som vi inte alltid planerar att använda. Elever, föräldrar är sådant liksom en del myndigheter och organisationer som ibland väntar på att hushållas med.

 Plats

Ett schema vilar på grunderna lärare, klass, sal. Sal skulle kunna vara mer än ett rum, man kan tänka sig skolgård, simhall eller hemmet för att vidga ramarna för var eleven skulle kunna vara när denne lär sig ett innehåll i en viss form.

 Skolan har säkert olika slags salar, hemrum, ämnessalar, korridorer, elevpausrum, matsal, bibliotek osv. Men det finns också en skolgård och ett lokalsamhälle. Världen blir ofta större och större med stigande ålder.

 Det finns också olika sätt att möblera en plats och placera elever därefter. Även lärare kan inta olika platser i ett rum.

 Regelverk

Regelverk kan se olika ut. Här menar jag inte bara skolans ordningsregler utan även den lagstiftning som redan finns och som kan vara viktig att känna till för att kunna hävda den och hämta kraft ifrån.

 Här finns en struktur av

  • Övergripande värden och annat som mänskliga rättigheter m.m.
  • Grundlagar
  • Lagar
  • Förordningar
  • Avtal
  • Råd och anvisningar
  • Lokala beslut och policy
  • Skolans eget regelverk för rutiner m.m.

 Strukturen för regelverk skulle kunna beskrivas på lite olika sätt men poängen är att skolans ordningsregler kan inte strida mot lag som är en regel med högre valör. Ett kollektivavtal kan heller inte strida mot lag utan kompletterar kanske en arbetstidslag med vad som skall gälla för ett visst avtalsområde.

 Om skolan gör egna regler som strider mot lagar kan man hamna i problem om föräldrar börjar protesterar mot skolans hantering av olika frågor.

 Organisation

Organisation betyder redskap, och menas med att på ett eller annat sätt dela in en stor enhet i avdelningar eller grupper så att en grupp människor på kanske 1000 blir hanterlig. Vanligtvis delas elever in i klasser eller grupper och personal i olika enheter.

 En klass kan vara hel och odelad för arbete men även indelad i grupper på olika grunder. Grupper efter nivåer eller grupper efter kön, ålder och vad det nu kan vara. Man kan också arbeta enskilt och sitta var för sig eller i par eller mindra grupper, men att grunden är varje enskild individ , men som kan hämta hjälp av varandra.

 Sammanfattningsvis

Hur ser min planering ut före, under och efter?

Hur har jag planerat för lägre tids mål för min grupp (-er) och hur har jag brutit ner denna önskan i kortare tidsintervall och innehåll?

Hur matchar jag form mot innehåll i stegrande grad så att både produkt och process planeras för att komplettera varandra i en fungerande helhet?

Hur ser resursanvändningen ut? Utnyttjar jag andra resurser eller bränner jag ut mig själv?

Finns ett fungerande regelverk och känner jag och andra till vad som gäller till grund för planering och genomförande av verksamheten?

Kan jag utnyttja det fysiska utrymme som finns, i klassrummet skolan säväl som omgivningar ända till elevens hem?

Kan jag skapa en fungerande organisation i organisationen som underlättar arbetet och ansvaret för att uppnå utbildningsmålen?

Flätas alla planering av de ilka strukturerna samman i en fungerande helet?

 Om ja är allt frid och fröjd, om nej finns något att lära och utveckla. Välkomna att ta del av fördjupande artiklar under strukturavsnittet!

 

Sök på CM

Vem är uppkopplad

Vi har 57 besökare online