Begreppen trygghet och studiero har lite olika innebörd, men har också olika tonvikt och allvar. Brist på trygghet, är mer allvarligt, än brist på studiero. Det är sannolikt så att många elever kan klara skolan bättre, ju högre graden av studiero är. Men att vara otrygg kan innebära att man inte klarar skolan alls.

Trygghet är motsatsen till otrygghet. Om man är otrygg, upplever man ett hot av något slag i den situation man befinner sig. Det är en grundläggande drift hos människan, att försöka undanröja ett hot man upplever, innan man kan fokusera på andra saker, som exempelvis skolarbetet.

Genetiskt är vi fortfarande stenåldersmänniskor och bär fortfarande den grundprogrammering som var då.

Fortfarande i modern tid, kan vi känna oro för så enkla ting som att det prasslar till i en buske i bersån, där vi sitter med kaffet i sommarsolen och allt är stilla. Det verkar ju inte logiskt, för sannolikt är det en fågel eller något annat som inte alls innebär ett hot som gör att vi rycker till. Vi hinner heller inte tänka efter innan vi reagerar utan det är snabbt och reflexmässigt.

Genom åren var det alla som hade dessa snabba och instinktiva reflexer som överlevde i högre utsträckning än de som var lugna och inte gjorde något alls. De som överlevde kunde fortplanta sig och de som dog tog sina gener med sig i graven. Och nu i modern tid när de flesta hoten inte är dödliga på samma sätt som då när medelåldern låg vid 30, har vi samma instinkter kvar.

Det går alltså inte att ignorera ett hot som en annan människa upplever. Hotet måste undanröjas så att det inte längre upplevs som ett hot. Det kan vara enklare eller svårare, beroende på vad det är som orsakar upplevelsen av hot, men det år så man behöver jobba.

På en skala från minus till plus, skulle man kunna tänka sig att otrygghet alltid ligger en bit ner på minussidan beroende graden av hot, medan trygghet, lika med frånvaro av hot, ligger på noll, eller i alla fall börjar där.

Med studiero förhåller det sig lite annorlunda. Kopplat till skolarbetet skulle studiero kunna vara frånvaro av störningar som tar elevens uppmärksamhet från skolarbetet. Om det inte finns störningar alls råder studiero, vilket skulle innebära att arbetet flyter på och går bra utan avbrott eller annat som avleder den uppmärksamheten man har på sitt arbete. Ju fler störningar som tillkommer, betyder bortfall av arbete tills inget arbete alls pågår. Men det behöver inte innebära att bristen på studiero är ett hot. Bara det faktum att man har en trevlig kamrat som vill prata är en störning i arbetet. Har man många trevliga kamrater som vill prata är väl det positivt i sig, men förödande för effektiviteten i arbetet. Så när vi pratar om studiero har vi redan förflyttat oss upp en bit på plusskalan, och kan givetvis förflytta oss än högre, men vi befinner oss inte på minus som i fallet med otryggheten.

Slutsatsen är att i första hand arbeta med trygghet, i andra hand studiero. Nu behöver inte allt arbete delas upp på det sättet. Mycket av det man arbetar med för att skapa studiero bidrar också till trygghet och tvärtom.

Men tryggheten kommer först. I det enskilda fallet med en otrygg elev, kan det vara svårt att ens prata om studiero innan det upplevda hotet är avvärjt. Det skulle till och med kunna vara så att ett hot kan upplevas som mer intensivt om det är knäpptyst i rummet man befinner sig. Det och mycket annat är en av alla de saker vi inte vet. Det bör betonas att det är eleven som upplever hotet. Det kan vara något som vuxenvärlden uppfattar som trivialt. Men upplevs det som ett hot, är det en poäng är att det finns där som en källa till oro som inte bara kan viftas bort.

Om eleven sitter kvar i ett år i klassrummet kommer antagligen väldigt lite att hända med elevens utveckling.